{"id":362,"date":"2015-01-08T10:42:44","date_gmt":"2015-01-08T09:42:44","guid":{"rendered":"http:\/\/showroom.nu\/almnas4\/?page_id=362"},"modified":"2025-06-02T12:38:58","modified_gmt":"2025-06-02T10:38:58","slug":"almnas-historia","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/almnas-bruk\/almnas-historia","title":{"rendered":"Almn\u00e4s historia"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

Almn\u00e4s historia<\/h1>\n

Almn\u00e4s Bruks k\u00e4nda historia g\u00e5r tillbaka till den 14 augusti 1225. I ett appendix till den \u00e4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen kan vi l\u00e4ra oss att Munkarna i Alvastra den dagen blev \u00e4gare till g\u00e5rden Islebo (en del av Almn\u00e4s).<\/h3>\n

I samband med V\u00e4ster\u00e5s recess 1527 drogs g\u00e5rden in till Kronan. P\u00e5 1540-talet beboddes Almn\u00e4s av Gustav Wasas fogde Nils Munck.<\/p>\n

1586 blev Margaretha Axeldotter Bielke (gift Natt och Dag) \u00e4gare till k\u00e4rnan i det som vi idag k\u00e4nner som Almn\u00e4s genom byte av hemman i Sm\u00e5land och p\u00e5 \u00d6land med sin kusin Kung Johan III. Familjen Bielke\/Natt och Dag \u00e4gde i tv\u00e5 generationer Almn\u00e4s och Kavl\u00e5s samtidigt. Margaretha och hennes \u00e4ttlingar i fyra generationer var \u00e4gare till Almn\u00e4s fram till 1683.<\/p>\n

N\u00e4r kanslir\u00e5det Ehrensteen dog 1686 tre \u00e5r efter att han k\u00f6pte Almn\u00e4s var det hans \u00e4nka, Katarina Wallenstedt, som drev g\u00e5rden vidare till sin d\u00f6d \u00e5r 1719. Deras enda \u00f6verlevande barn Margaretha \u00e4rvde och hennes son s\u00e5lde g\u00e5rden vidare efter moderns d\u00f6d 1722. Vid det laget hade Almn\u00e4s storlek f\u00f6rdubblats genom f\u00f6rv\u00e4rv j\u00e4mf\u00f6rt med 1586.<\/p>\n

Fr\u00e5n \u00e4ldre kartbeskrivningar vet vi lite om hur g\u00e5rdsbilden har sett ut.<\/p>\n

\"Almn\u00e4s<\/a>\u00a0<\/strong><\/strong><\/p>\n

Under f\u00f6rsta delen av 1700-talet \u00e4gdes g\u00e5rden av Gustaf A. Taube, Karl Fr\u00f6lich och Adam Horn.<\/p>\n

1748 blev General och greven Wolter Reinhold Stackelberg \u00e4gare till Almn\u00e4s genom byte mot g\u00e5rden Vesterholmen i \u00d6sterg\u00f6tland. Han var byggherre till det nuvarande CdL, (Corps de Logiet) som n\u00e4r det byggdes kallades f\u00f6r \u201dStora Stenhuset\u201d. Det finns inga uppgifter om att n\u00e5gon arkitekt har ritat huset. Mest sannolikt \u00e4r att den som har st\u00e5tt som byggm\u00e4stare \u00e4ven har ritat huset. I ett brandf\u00f6rs\u00e4kringsprotokoll fr\u00e5n 1827 st\u00e5r det att huset byggdes \u201dfr\u00e5n 1766 och flera \u00e5r d\u00e4refter\u201d.<\/p>\n

Familjen Stackelberg var kvar p\u00e5 Almn\u00e4s i tre generationer till 1826. De tv\u00e5 f\u00f6rsta generationer hade, som tidigare \u00e4gare, inte Almn\u00e4s som s\u00e4tesg\u00e5rd. Men vi vet att de har varit h\u00e4r under en del av \u00e5ret och firat tre sommarbr\u00f6llop p\u00e5 Almn\u00e4s.<\/p>\n

1829 k\u00f6pte greve Johan Alexander Artemis Sparre Almn\u00e4s f\u00f6r 124\u00a0000 riksdaler, hans son greve Nils Gustaf Alexander Sparre k\u00f6pte av sin far 1859 och \u00e4gde g\u00e5rden fram till 1885.<\/p>\n

Friherre Oscar Dickson fr\u00e5n G\u00f6teborg k\u00f6pte g\u00e5rden f\u00f6r 1 miljon riksdaler 1887. Han och hans \u00e4nka Marika var \u00e4gare till Almn\u00e4s fram till 1915. Det var deras dotter Marika och hennes man greve G\u00f6sta Posse som bebodde g\u00e5rden under dessa \u00e5r.<\/p>\n

Den 1 oktober 1915 blev Bruksfirma Sannfrid Berglund \u00e4gare till Almn\u00e4s. Idag \u00e4r det fj\u00e4rde generationen Berglund som \u00e4ger och bor p\u00e5 Almn\u00e4s.<\/p>\n

Den g\u00e5rdsbild vi ser idag \u00e4r i stora drag lik den p\u00e5 1700-talet. Det var under tiden familjerna Stackelberg, Sparre och Dickson \u00e4gde g\u00e5rden som de byggnader vi ser idag byggdes. Ofta har hus byggts p\u00e5 grunden till en tidigare byggnad, som exempelvis Smedjan som byggdes 1856 under Sparres tid p\u00e5 grunden av en Smedja fr\u00e5n Stackelbergs tid, sent 1700-tal. Vi har satt upp en mindre skylt p\u00e5 de flesta byggnader d\u00e4r ni kan l\u00e4sa en kort historia om husen. Almn\u00e4s g\u00e5rdsmilj\u00f6 \u00e4r representativ f\u00f6r en svensk herrg\u00e5rd med ladug\u00e5rd (1871), smedja (1856), spannm\u00e5lsmagasin (1821), slakthus (sent 1700-tal), br\u00e4nneri (1770), stall (1899), sadelmakeri (sent 1800-tal), statarbost\u00e4der (sent 1800-tal), kontor (1875) och Stora Huset (1766).<\/p>\n

Idag \u00e4r Almn\u00e4s en i allra h\u00f6gsta grad levande g\u00e5rd med ekologiskt jordbruk och milj\u00f6certifierat skogsbruk. Vi bygger vidare p\u00e5 gamla traditioner och har sedan 2008 \u00e5terupptagit tillverkning av ost med anor fr\u00e5n 1830-talet. V\u00e5r ambition \u00e4r att f\u00f6ra vidare det arbetet som har lagts ned under generationer f\u00f6r en levande landsbygd och ta hand om den kulturmilj\u00f6 Almn\u00e4s idag utg\u00f6r.<\/p>\n

Almn\u00e4s totala ar\u00e9al \u00e4r 3581 hektar varav 2000 hektar skog, dryga 1000 hektar \u00e5ker och beten. \u00d6vrigt utg\u00f6rs av impediment och sj\u00f6ar, bla. 240 hektar i V\u00e4ttern.<\/p>\n

Vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen per \u00e5r genomf\u00f6rs arrangemang p\u00e5 Almn\u00e4s s\u00e5som Betessl\u00e4pp, Midsommarfirande, \u00d6ppen G\u00e5rd den 14 augusti samt Julmarknaden den andra advent. Bes\u00f6karna \u00e4r varmt v\u00e4lkomna att vandra runt bland byggnader och i parken vid dessa tillf\u00e4llen. Under resten av \u00e5ret ber vi bes\u00f6karen respektera att Almn\u00e4s inte \u00e4r \u00f6ppet. Ostbutiken \u00e4r dock \u00f6ppen under arbetstid p\u00e5 vardagar och dit \u00e4r alla hj\u00e4rtligt v\u00e4lkomna!<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Almn\u00e4s historia Almn\u00e4s Bruks k\u00e4nda historia g\u00e5r tillbaka till den 14 augusti 1225. I ett appendix till den \u00e4ldre V\u00e4stg\u00f6talagen […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":108,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/362"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=362"}],"version-history":[{"count":17,"href":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/362\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2025,"href":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/362\/revisions\/2025"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/108"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.almnas.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=362"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}